Med en hyrd dyckertpistol satte vi oss i bilen och for iväg till huset för att sätta upp pärlsponten i sovrumstaket.Vi hade en bra plan för hur det skulle gå till. Ganska lätt skulle det vara, eftersom vi nu hade reglat upp med korrekta mellanrum för att lägga i en isoleringsskiva och bara klämma fast den med pärlsponten, skjuta en dyckert i varje regel och så vidare.
Det var en härlig biltur med förunderlig solnedgång och det var nog tur. Så att vi fick hämta kraft menar jag. För det är klart att enkelt blev det ju inte. Så klart. Vi borde ha lärt oss vid det här laget. Inget är enkelt som ser ut att vara det.
Vi skulle börja uppe i nock och jobba oss nedåt för att få en snygg sammanfogning däruppe. Nere vid väggen ska det ändå sitta en list som ska målas i samma färg som taket så om/när vi fick avsluta med en snedsågad bräda där så skulle det inte göra något. Men... underlaget var fortfarande så ojämnt att det var lögn i helvete att få dit en hel isoleringsskiva utan att pärlsponten bågnade, och i slutänden trillade ner. Inte hjälpte det heller att alla dyckertarna lossnade och for ut vid minsta lilla tryck. Kan ju ha berott på att jag sköt i dem snett nerifrån så de liksom gled ut när de fick tryck från isoleringen. Tänkte inte på det... Bara att ta nya tag! Vi slet ner det lilla vi hade fått gjort och ändrade strategi. Vi började nerifrån och jobbade oss uppåt. Och vi skippade de hela fina, enkla isoleringsskivorna och fick istället sätta tre brädor, för att sedan riva småtussar av isoleringen och moffa ner det i de fack som bildats. Taket är 24 kvadrameter. Det tog lite längre tid än vi tänkt oss om man säger så. Fy farao vad vi jobbade. Och vi orkade nästan med hela taket. De sista tre plankorna på varje sida satte vi dit med hammare och dorn (heter det väl) helgen efter. Men nu är det klart!
Eller.. nja. Uppe i nock ser det förstås lite lustigt ut. Precis som vi befarade. Men det ska lösas på bästa sätt. Snart. När vi har räknat ut vilken list vi ska använda för att dölja eländet. Men sen är det klart.
Eller... nja. Det ska ju målas också. Några gånger. Men sen. Sen är det klart! (Ja, förutom lister, fönster- och dörrfoder och sådant). Ja, ni vet hur det är. Framåt våren kanske alla små och stora detaljer är klara. Och då får vi nästan ha sovrumsinflyttningsfest!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar