Vi har en finfin vedspis i köket i vårt gamla hus. Den är lite söndereldad, brännjärnet är trasigt och ovansidan har slagit sig, men den har fungerat bra ändå. Till en början. Sedan började den krångla. Och ryka in. Och vägra tändas ordentligt. Oj vad vi har svurit över den :@:#%*{€\€@""/ spisen. Tills i lördags när våra grannar var över på middag och lite stillsamt upplyste oss om att spisen behövde sotas. Ja, men sotarn var här förra sommaren och allt var bra, sa vi. Jo, men inuti själva spisen, under ringarna och så, där måste man sota själv, sa grannarna. Så då tittade vi lite under ringarna. Och oj, oj, oj! Stora sjok av sot rensade vi bort. Och se! Spisen brinner som om den hade betalt för det. Vad varmt vi kommer ha det i vinter! Och vilka låga elräkningar vi kommer ha...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar